Som en liten magnet dras jag till programmet familjen annorlunda då H förstrött zappar förbi det på tv. Av princip kollar jag inte på sådana program då jag snobbigt nog anser att det är under min värdighet. Likväl spenderade jag glatt 10 minuter av min dyrbara tid genom att kolla alldeles för en liten stund sedan. Jag suger in allt jag ser på tv och vet varken ut eller in. Deras liv förvirrar mig så TOTALT. De har liksom hundra ungar som ränner runt och är överallt, vem som helst hade liksom fått magsår men föräldrarna bara ler och skrattar hela tiden. Deras hem ser ut som hej kom och hjälp mig men ingen kom, men det är det ingen som över huvud taget bryr sig om. Estetik existerar inte i vokabuläret.
Fast det är kaos är det ingen som lyfter på ögonbrynet och på något magiskt vis verkar allt vara under kontroll. Besynnerligt. Inga sura miner där inte. Bortsett från att jag inte fattar hur de överlever rent ekonomiskt, det är ett mysterium, så förstår jag inte hur de kan skratta så mycket. Jag blir liksom galen ibland på mina fyra asjobbiga små troll, men de verkar inte vara i närheten av galna på det sättet. Allt föräldrarna gör är att skratta förnöjsamt och titta på varandra med kåt blick som om de bara ville hoppa på varandra och tillverka fler bebisar. Det är ju så provocerande, får de aldrig nog??? Hur kåt kan man vara egentligen?
Bortsett från att jag faktiskt låter rent avundsjuk, men det är jag inte tro mig så, undrar jag varför det ens provocerar mig. Jag skrattar åt mig själv som bara inte kan fatta deras grej. Jag känner ett "meh liksom" som inte går att förklara. Är det deras lycka som provocerar? Är det förnöjsamheten som stör mig? Säkert. Förmodligen vill jag också bara klucka runt så där i ett tillstånd som liknar Nirvana. De verkar ha all tid i världen för sina barn då de bakar och fixar och pular, inget annat i deras liv verkar spela någon roll. De verkar inte ha någon annan ambition. Kanske är det det som gör mig lite smågalen, det där lallandet. Hur jag än försöker att analysera situationen kommer jag inte fram till någonting riktigt vettigt.
Familjerna berör uppenbarligen och bara det i sig gör mig irriterad på mig själv som inte vill beröras av fjantprogram likt dessa. Men de går ju inte att inte bry sig, det är ett fenomen. När jag tänker efter är det nog det där runtkluckandet och lugnet som föräldrarna trots allt utstrålar som stör mig. Ja! Där har vi det. Jag som är en orolig flackande liten själ som aldrig får någon riktig ro provoceras av lugnet. Jag vill också vagga runt så där, men jag KAN inte konsten! Jag kan inte spänna av på det där värmländska sättet eller vad det nu är, jag får myror i kroppen när jag ser vaggandet och det kryper i mig. Jag blir stressad av deras lugn.
Vad kåtheten beträffar är det bara rent allmänt störande att de går runt och ser så kåta ut, haha! Men jag är väl bara avis, ska förresten kanske lägga till med det där själv, kanske inte är så tokigt. Ska genast gå ut till H i vardagsrummet och testa "familjen annorlundas kåtblick", får se om H noterar den. Vem vet, kanske funkar det och sedan har väl vi också femton barn till här hemma. Låter farligt, vet inte om jag törs, ska fundera på saken...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar