Westwood Story: Hissen 2

Nicht gut!

Jag behövde inte vänta länge på att få äta upp min ord. Jag skrev ju att jag inte skulle flippa nästa gång hissen inte kommer och att det bara är att skratta åt det hela och tänk att jag fick chansen att praktisera det redan idag. Fantastiskt!

Denna morgon startade kl 07.00 för min del och jag kände mig taggad att hinna med så mycket som möjligt under dagen. Jag tänkte dumpa ungarna på dagis till nio och jobbade järnet för att hinna med och planen var att även själv vara fixad. När jag hoppade ut ur duschen hörde jag Coco hojta något om mina glasögon och jag kunde även höra att Islabus var i vårt sovrum. Jag fick anledning att skynda mig på och stressade för att se vad som stod på. Jag hann pusta ut när jag såg att Coco satt på sängkanten med mina glasögon i handen. I nästa andetag såg jag att jag kommit försent för Isla hade redan hunnit knöla ihop dem till oigenkännlighet. Jag fick panik! Blev så arg och stressad över att de var long gone för evigt mina kära glasögon som jag inte klarar mig utan. Kunde inte andas. Jag är i princip blind utan dem och med tanke på hur de såg ut insåg jag raskt att de kanske inte skulle gå att fixa till. Jag samlade mig dock efter ett litet utbrott och fokuserade på morgonen även om min inspiration inte riktigt längre fanns kvar.

Hittade ett par gamla halvmögliga linser i en burk som jag knölade in i ögonen, inte så skönt, men jag såg aningen bättre. Suck. Lyckades få ut alla till hissen i skaplig tid för att upptäcka att den för andra gången denna vecka inte funkade. Blev så less. Jaha, bara att byta till skruttvagnen igen pula ner Feffe och trycka in Isla under/bakom vagnen igen. Alla skrek och tjöt och sedan rullade vi iväg.

Orkade inte ens bli knäckt. Ute sken solen och det var så vackert att jag beslöt mig för att foka på det. Lyckades rätt bra. Donade och pulade hemma, gick till centrum och optikern lyckades till slut få bukt med bågen. Jag svettades medan hon fixade med mina glajjer, skalmarna höll på att lossna. Självrisk etc är inte vad vår ekonomi behöver just nu och jag var fett lättad när de återigen såg ut som ett par glasögon och inte ett knyckel.

Gick hem till min vän J och blev bjuden på lunch:-)! Hon följde med mig och hämtade trollen innan vi gemensamt gick hem till oss för att hänga och käka tacos. Dagen blev bra trots galet taskig start. Men jag anser att jag klarade motgångarna bättre idag än jag gjorde i måndags och det gör mig stolt. I kept my cool, så långt det bara gick för lite förbannad måste man få bli när ens syn hotas. Orkar inte ens tänka på allt krångel det hade medfört om glajjerna pajat, men nu behöver jag ju inte det heller!

Sitter i soffan och känner mig rätt mör, det var en lång vecka. Jag är trött. I helgen måste jag plugga som en liten tok. Fick ett litet "bra" på notisen som jag lämnade in förra veckan så jag känner mig glad och lite nöjd med min prestation. Det är så kul i skolan, såååååå kul och jag lär mig något nytt VARJE SEKUND. På riktigt. Får puls av allt tänk, underbart. Till nästa gång ska jag skriva min första nyhetsartikel, förbereda för ett referat och läsa en del text. Jag ska vika hela söndagen åt studier och det ser jag fram emot.

Jaha, nu är jag redo att dusta kudden, seriöst, är helseg. Sov gott alla! Kanske några popcorn först...