I armhålan

En tunnelbanebetraktelse:


Det var längesedan jag var en morgonpendlare, närmare bestämt sex år sedan. Har glömt bort hur sjukt trångt det är i alla tågvagnar när man ska susa iväg på morgonen. I torsdags blev jag plågsamt påmind om fenomenet morgonträngsel. Smurf som jag är har jag "förmånen" att alltid hamna i höjd med andras armhålor och hur det känns hade jag liksom förträngt. Men där stod jag alltså återigen i en armhåla, nästan bokstavligen, och funderade över min tillfälliga situation. Jackan jag trycktes mot var mörkt blå, rätt snygg och killen som bar jackan, i vars armhåla jag hängde, var även han rätt snygg. Jaja, lite för ung, men fräsch. (Smygsneglade på honom lite bara för hey jag stod ju ändå ihoptryckt med honom). Kunde varit värre. Förundrades över hur en medelålders man lyckades stå i mitten vid pinnen och läsa Metro. Beundransvärt.

 Så kom vi då slutligen fram till T-centralen och de flesta strömmade av, så även jag. Jag flöt med strömmen men fick lite panik då alla morgonpendlare trattades ihop vid rulltrappan och beslöt mig för att ta trappen istället. Efter trappen kommer åkbandet och jag gled med på det. Jag, en liten person för dagen iklädd svart jacka, svarta skor, grå byxor och typ svart hår. (Det är dock mörkmörkbrunt och det kan jag ju inte göra så mycket åt). På axeln hängde och slängde en svart väska. Piffigt värre?!

 Jag spanade på folk på rullbandet som jag själv åkte på och jag spanade på de mötande på det andra rullbandet. Svart, svart, svart, svart, svart, svart, svart, svart, svart. Alla, utan ett enda undantag, hade på sig svarta jackor. Inget fel med svart för svart ÄR ju alltid svart men det kändes rätt trist. Jag fick en halvdassig känsla i kroppen, kände mig som en massproducerad varelse iklädd svart på planeten jorden i ett stort universum. Jag tänkte att om jag dör nu så dör bara ytterligare en svart jacka. En inte så upplyftande tanke.

 Varför måste jag tänka så? Kan inte hjälpa det. Livet: man föds, lever ett tag och sedan dör man. Jaha. Insåg att jag måste hålla mig borta från ett totalpendlande liv!!! Jag har även en känsla av att jag inte kommer att bära svart nästa vecka. Så ser ni något litet rosa alternativt orange som flyter med på rullbandet nästa vecka så är det med all största sannolikhet jag. Ett litet jag som försöker att vara en färgglad jacka på planeten jorden i ett stort universum.

HEPP!