Vitlökspruttar
Jag kan inte lova att det inte kommer att hända igen, men jag misstänker att det dröjer till nästa gång jag käkar tio vitlöksklyftor på raken. I måndags hade jag gjort en köttfärslimpa enligt matsedeln och runt de små limporna låg potatisklyftor, morötter, lök och vitlök. Alla grönsakerna var förvällda och sedan rostade i ugnen. Till anrättningen serverades en liten brunsås, väldigt smarrigt alltihopa tvärtemot vad H först trott för av någon anledning har han alltid varit misstänksam mot köttfärslimpor.Hur som helst är jag väldigt förtjust i vitlöksklyftor som rostats i ugnen och jag käkade upp ett litet nätt gäng. När måltiden var avslutad kunde jag dock räkna till inte mindre än tio vitlöksskal på min tallrikskant (jag rostar klyftorna hela). Fick lite panik när jag insåg vad jag gjort och trösatde mig med att de var förvällda och rostade och att styrkan på så vis mattats av drastiskt. Inte mer med det och kvällen förflöt lugnt och fint, alltså på vår cirkusskala då! Men när vi skulle gå och lägg oss och jag sa sov gott till H såg han väldigt spänd och sammanbiten ut. Jag undrade vad det var och han förklarade storknande att han inte kunde sova åt mitt håll för att jag stank så mycket vitlök.
Det var ju rätt lustigt för jag kunde verkligen förstå honom, är själv allergisk, bokatavligt talat, mot all form av löklukt så det var ingen biggie. På morgonen nästa dag storknade H fortfarande och kunde knappt vara i samma rum som jag. Nu tyckte jag nog att han överdrev en del, men ok. Som tur var skulle jag ändå inte träffa någon på dagen så på så vis var jag ändå räddad. Trodde jag, för F och I var sjuka och det är i princip omöjligt att hålla fast F när han ska inhalera så det blev jag som skulle gå till Spanska skolan med barnen för att träffa personal och andar föräldrar. HJÄLP! Paniken infann sig omedelbart och jag gjorde ett test med H hur nära han kunde komma mig utan att känna att jag stank. H närmade sig mig sakta och på drygt en halv meters avstånd stannade han med ett stort smajl. Ok, alltså skulle jag hålla distansen på lite drygt 50 centimeter då vi visatdes inomhus sedan hoppades jag att vi skulle tillbringa större delen av tiden utomhus och att grillos och lite vind skulle hjälpa situationen en aning.
Det hela kändes aningen jobbigt och jag klämde tom i mig en banan i hissen på väg till skolan i desperation för det sägs hjälpa mot vitlökslukt. Avskyr bananer och har inte käkat någon sedan jag var gravid med Blanca då jag var uppe i bergen i Petra i Jordanien 2006 och då var det för att jag var tokhungrig och hade yrsel och det fanns verkligen inget annat att äta. Jag höll på att kräkas upp den då och fick kämpa med att få ner den den här gången med. Sprang även förbi en Pressbyrå och köpte äckliga starka hakstabletter som jag frenetiskt knaprade på. Tjejerna fick var sin liten godispåse mitt i allt och de blev överlyckliga.
Naturligtvis var det rundvisning inne i lokalerna och jag jobbade hårt på att hålla avståndet. Jobbigt nog visade det sig att jag kände två dagispedagoger genom en gemensam kompis och vi var naturligtvis tvugna att prata. Jag dog, men som tur var stod vi utomhus och jag hoppas innerligt att det hjälpte. Väl hemma bara log H när vi kom innanför dörren och konstaterade att hela vardagsrummet stank bara jag kom inanför dörren. Ah! Så bra det kändes! Men då jag fes vitlök insåg jag ytterligare vidden av fenomenet vitlöksstank! OMG! Vitlökspruttar, luktade inte gott.Trots att jag utfärdat en varning klass 1 vågade sig min fina vän J förbi med sin dotter på lite middag och häng. Barnen verkade inte notera lukten och lekte som tokar och J var allmänt modig:-). Tjejerna rockade loss i Blancas rum och vi blev bjudna på en rockkonsert, mycket inspirerande.
Sedan följde jag, Blanca och Coco med J och F hem för att byta tillbaka vår vagn. jag lyckades cykla på F:s lilla cykel och insåg att jag knappt cykklat på tio år! Men vad kul det var att susa fram:-)! Måste fixa min cykel...Morgonen därpå konstaterade H att min hud förtfarande luktade vitlök och fisarna likaså. Helt otroligt! Vilken genomslagskraft, vilket fenomen! Hur som helst var jag en av få som inte blev smittad av Islas dunderförkylning till skillnad från alla andra som träffade oss förra helgen och det kanske jag kan tacka vitlökarna för?
Bajs i trosorna
Hur kul är detta då? I onsdags hade jag tagit mod till mig och lyft luren för att ringa och sälja in ett jobb. Precis när den jag pratade med började vackla och jag beslutat mig för att växla upp och lägga in en supersäljstöt avbröts jag av ett klassiskt "jag är färdig". Jag trodde knappt att det var sant och skyndade mig ut i badrummet för att blixttorka Coco. Jag tänkte att det inte skulle märkas om jag skyndade mig på, men se Coco hade en annan agenda.Hon började att tokgnälla att jag skulle hjälpa henne på med trosorna trots att jag gjorde tecken åt henne att pysa och vara tyst, eller förmodligen just därför. Hon kan ta på sig dem själv men vägrade givetvis. Jag pulade på trosorna medan jag fortsatte att argumentera för en liten affär. Insåg att jag upprepade mig en aning för jag blev stressad och distraherad. Detta kände Coco av och började vråla att hon hade bajs i trosorna, volket hon inte hade. Nu gick det inte längre att mörka vad jag pysslade med och den jag pratade med skrattade snällt och förstående. Jag försökte dock fortfarande att ignorera Coco vilket kanske var dumt och löste desperat situationen med att hålla för munnen på Coco så att jag kunde avsluta samtalet utan mer vrål om bajs!
Det hela kändes verkligen proffsigt och seriöst?! Tänk om man kunnat se oss där i badrummet, vilken missär...jag halvklädd i sovkläder utan bh med håret på ända, luren fastklämd melan axeln och örat hängandes över toan med en unge som krånglar. Ännu snyggare när jag i en skum pose höll för Cocos mun med båda händerna för att tysta henne. PUST! Inte för att affären hänger på Coco, men vad typiskt allt kan vara. Så varför ringa när man har alla ungarne ensam hemma? Bra fråga. Jag hade försökt att få tag i personen i fråga någon dag utan att lyckas och jag ville ringa innan helgen. F sov och tjejerna kollade på tv, det borde inte ha varit något problem. Om situationen uppstår igen har jag lärt mig att jag ska kissa hela högen innan också!!! På måndag får jag se hur det går, men ska nog inte hoppas på för mycket oavsett bajs eller inte...
Torpet
Annars hade vi en perfekt dag på torpet igår! Solen sken, vi städade ur lekstugan och torkade golvet där inne, B övade på att cykla och YES HON KAN! Vilken känsla, kände att jag fick tårar i ögonen när hon stolt cyklade iväg. Min lilla, STORA tjej. Hon överlevde en buskkrasch och det gick så bra. Coolt, hon har bara testat balanscykel en gång, inte haft stödhjul och andra gången hon sätter sig på cykeln kan hon cykla. Snacka om kroppskontroll och balans. Kommer ihåg när jag var liten och de tog bort mina stödhjul, jag fick panik och ramlade på asfalten med en gång. Fy! Men B är så cool!!!Vi hann även hjälpa till med maskrosrensning på tomten och på kvällen ritade jag och tjejerna Barbisar i deras målarböcker. Idyll och jag bara njöt av att få umgås med familjen under härliga omständigheter. Kvällen förstördes av att mitt förra blogginlägg raderades och jag gick och la mig asförbannad. Jag är ju knäpp, men nu har jag skrivit om alltihopa utan att äta frukost för jag var fortfarande arg när jag vaknade imorse. Känner att humöret återvänt och nu ska jag göra mig iordning för en ny torpdag:-)! Svägerskan och K kommer förbi en sväng så nu ska jag bädda sängarna etc. So long på er och hoppas att alla får en skön fredag med en massa sol!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar