JAG ÄR BÄST!

Ja, det ÄR jag!

Det är inget skryt, det är bara fakta. Jag reflekterar inte över det så värst ofta, men just nu gör jag det och det känns rätt bra. Jag är rätt cool också faktiskt, fan vad cool jag är! Jäkla klippa rent av när jag ändå håller på och berömmer mig själv. Ja, fan, vicken klippa.

 Nu är H på väg hem och jag har kirrat mina fyra dagar med bravur. Inge panik (förutom när H ringde från tax freen och frågade om jag önskade mig något, då hyperventilerade jag) allt har flutit på och jag har haft stenkoll. Jag har kommit upp på morgonen, fått iväg alla till dagis i tid och det med min egen make up på plats. Jag har jobbat, hämtat, fixat mat och allt det där som man ju nu gör och det har gått strålande. Vi har bakat flera gånger, fixat pizza, lekt med kompisar myst hit och dit och haft det riktigt bra. Lägenheten är städad, tvätten tvättad och ihopvikt, inte en leksak ligger framme och här sitter jag och bloggar över min egen förträfflighet. Ja, det kan väl inte bli mycket bättre!?

 Jag har blivit så effektiv att jag kanske borde ta och ge ut en bok i ämnet!!!! Satan vad jag hinner med grejer, det är ju inte klokt. OCH det sjukaste av allt är att jag faktiskt inte är överdrivet trött. Anledning? Jag har haft det bra och kul och när jag väl sovit har det varit som en sten x100. Naturligtvis hann jag med en liten tupplur i dag när Feffe sov och det gör knappast saken sämre:-).

 Nä, seriöst. Det hela är rätt lustigt för jag inser ibland, typ nu då, att man verkligen vänjer sig vid det mesta. Och jag ÄR verkligen övertygad om att det mesta har med inställning att göra. Inte allt, men mycket. I veckan ska jag intervjua en tjej som pysslar med kognitiv beteendemetodik och det ska verkligen bli spännande att se vad hon har att säga om stress och lite annat. Det handlar om mentalt fokus och jag hoppas att jag får lite tips som jag själv kan använda mig av i min vardag.

 I fredags pratade jag med en mamma på dagis, hon såg ung ut och pratade med fyra barn och jag undrade nästan om hon kanske var deras storasyster. Men hon var mamma till alla fyra och hade dessutom en femma att hämta. Efter tre barn fick hon och hennes man tvillingar. Det första barnet kom när hon var 16 år gammal! WOW! Jag förundrades. Shit, vilken brud! Det roligaste av allt var att hennes man också var bortrest till Island så där stod vi på dagis och skrattade åt den lustiga situationen medan våra barn löpte amok runt omkring oss. Hon kunde tänka sig en till, det kan jag med (på sätt och vis), men våra män är inte intresserade:-)! Hon och jag har ju hur mycket som helst gemensamt och måste vidareutveckla det hela:-)!

 På detta dagis och på det förra finns det fröknar som har typ 10 syskon. Fatta deras morsor! Deras vilja måste ha varit av järn! Förmodligen levde de heller inte under samma privilegierad förhållanden som t ex jag gör. Här sitter man då och slår sig själv för bröstet, och det tänker jag minsann fortsätta att göra, men med en nypa salt. Kanske rent av två nypor...

Kanske några nypor till...

 Hur som helst väntar jag med spänning på att H ska komma hem, jag ska muddra honom på presenter!!! Han har messat att han saknar mig, jag hade nog också saknat honom om jag bara hunnit :-). Men det ska bli skönt att han kommer hem, imorgon är det han som får gå upp först igen, mohahaha. I alla fall en morgon för sedan drar han igen!Men jag är inte oroad, för jag har ju upptäckt att jag är BÄST på det här!!!

Snart kommer Hassebasse, jiho!