The good wife

Ibland, gaska ofta faktiskt, är jag verkligen den goda hemmafrun. Idag har jag städat lite och fixat hemma efter att ha lämnat min lilla tjejtrio på dagis. (Jag envisas med att säga dagis för det gå fortare att säga, jag säger fröknar också rätt ofta istället för pedagoger fast jag vet att det är inkorrekt, so  sue me, den som törs ;-)!) Hur som helst, har jag skött hemmets plikter rätt bra idag och även sminkat mig i ordning i god tid för kvällens event. Eftersom jag ska ut med ett gäng girlisar och H således kommer att vara ensam med kidsen har jag även förberett middagen som jag alltså inte själv ska äta! Av bekvämlighetsskäl äter jag själv fil och flingor till lunch och bloggar lite samtidigt medan jag väntar på att Prinsen ska vakna, han ligger och sussar i vagnen i dagishallen, se nu skrev jag det igen!

Lite overkill att fixa sig nu i synnerhet som ett pass i parken väntar mig efter dagis, men hur jag än gör får jag alltid megabrådis på kvällen då jag ska iväg och med basen fixad kan jag bara bättra på maken så kommer jag förhoppningsvis iväg i tid! Jag och mina barndomsvänner ska till Grill för att fira att A gift sig och att vi alla fyllt 35. Det sista är väl egentligen inget att tokfira, men vi får vara glada att vi lever av hälsan och det ska vi skåla för!!! Jag ser verkligen fram emot ikväll för det är sannerligen inte ofta vi alla ses på en och samma gång! Vi lever rätt olika liv och alla har fullt upp, men att fortfarande ha så pass bra kontakt med sina barndomsvänner som känner en utan och innan är otroligt fint och värdefullt. Utan och innan på gott och ont, men för det mesta på gott! Det kan inte annat än att bli ASTREVLIGT!!!! Och bildbevis på det när vi skålar för än det ena än det andra kommer ni nog även att få:-) imorgon...

Jag ska alltså för en gångs skull ut ikväll och har således förberett dagens middag. Tänk, att jag som under min uppväxt allmänt ansetts som rätt slarvig och lat, hehe, har blivit en så god och ordentlig hemmafru! Vem hade någonsin kunnat ana detta? Inte jag i alla fall. Det komiska i det hela att jag lever precis så som jag sagt att jag aldrig ska leva. Jag skaffar fyra ungar, bam, bam, bam, bam, stannar hemma i hundra år, lagar mat och donar så att middagen står på bordet i princip varje dag till 17:30, sminkar mig och är noga med att se snygg och sexig ut då min käre make kommer hem från jobbet, har gått och blivit världsfrånvänd och lite halvt obildad på kuppen! Det är egentligen ett riktigt skämt. OCH det sjukaste med det hela är att jag bara ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLSKAR det! Jag njuter verkligen av att leva mitt liv på detta sätt och om det inte vore för att jag inte kan, bör osv skulle jag nog skaffa typ tre ungar till. Jag som tidigare föraktat ambitionslösa hemmamorsor har alltså själv blivit en och vill inget hellre än att vara just detta. Yo, jag har liksom en fin examen, jag är fan akademiker, intellektuell jö, (som jag knappt kan stava till utan att tänka efter) och se här sitter jag och myser. Vad är väl då detta?

Ja, kära Ofelia, vad fan har hänt med dig!? Är det hormonerna månne? Ja, kanske det, nä eller, inte vet jag men jag vet en sak och det är att mina barn är just bara barn en gång i livet och det är nu. Jag kommer ändå att få jobba så att det räcker och blir över till pension någon gång vid 72. Jag är ingen direkt karriärist och jag sparar undan pengar till pension varje månad så varför ska jag då inte stanna hemma om jag känner för det. Är jag en bakåtsträvare i och med detta? Säkert i någons ögon, men se det skiter jag i för vad folk än säger och tror är jag kapabel att bestämma över sådana här frågor i samråd med min man och jag känner mig knappast förtryckt för det. Snarast är det så att min man är så jäkla snäll att han låter mig få denna tid i livet som han vet att jag stornnjuter av. Han tar också ut dagar men det blir i form av extra långa sommarlov och jular istället då vi alla är tillsammans och bråkar, haha, hela tiden;-)!

Vem kan bättre än vi bestämma hur vi vill ha det i vår familj? Jag vet att det finns dröser med folk därute som tycker annat och som inte är i stånd att själva bestämma hur de ska ha det i sina familjer och som mer än gärna skulle överlåta besluten åt politikerna som de av någon outgrundlig anledning tror vet bättre. Är vi inte jämställda här hemma då? Min man tjänar mer än jag gör och ärligt skulle vi inte ha råd att ha honom hemma lika länge, men det är väl inte mitt fel att puckade politiker inte betalar mig mer i lön än de gör och det bara för att jag har ett typiskt "kvinnoyrke". Betala mig mer för satan om vi ska snacka jämställdhet. För vad för bullshit folk än kommer med så spelar ekonomisnacket roll, det fattar t om min 5-åring!Vi lever i en demokrati, sägs det, så låt oss själva få bestämma tack. Och för dem som vill börja jobba dagen efter att de klämt ut en unge säger jag bara: men var så god att göra det då, inget hindrar dig. Vill du inte amma utan ge flaskan direkt så gör det då människa. Men pracka inte på mig en massa tvång för jag vill inte leva så!!! Comprende? (Är själv uppväxt med en hemmapappa som matat med flaska, en av de första papporna att stanna hemma med barn var han, och det har han alltid varit stolt över:-)! Vila i frid pappa, jag är stolt över dig jag med, även om jag aldrig hann säga det till dig).


Nä, jag vill vara the good wife just nu så låt mig då vara det! Middagen kommer att stå på bordet 17:30, jag kommer att vara hotmama snyggfixad redo att förföra min man. "Hate it or love it" (en ny sång som kommer upp i mitt huvud eftersom jag ständigt plågas med att ha snurrande soundtrack till händelser i mitt liv. Detta är Mary J Blige om någon undrar). En sak är då säker och det är att denna goda lilla hemmafru inte tar någon skit och vore det synd om mig skulle jag inte leva på detta vis, det kan jag lova. Förtryckt i hemmets bojor? Skulle inte tro det gott folk. Nu ska jag dricka en latte och läsa Visage, hej på er!

When you learn stepped in this game
After "What's The 411?", things ain't been the same
And I can't complain,
But with all this fame comes a whole lot of pain
But I'm so glad to be here
And my music's still sincere
Lets get back to the story,
All of this pain and glory
And 94 was "My Life" and my life wasn't right
So I reached out to you and told you what I've been through

[Chorus: 50 Cent] + Mary J.
(Hate it or love it the underdogs' on top
and I'm gon' shine, homey until my heart stop)
Go head and envy me, I'm a soul hip-hop queen
and I ain't goin' nowhere but you already know me
(Hate it or love it the underdogs' on top
and I'm gon' shine, homey until my heart stop)
Go head and envy me, I'm a soul hip-hop queen
and I ain't goin' nowhere but you already know me

And I came and "Shared My World"
But at that point I was just a foolish girl
Tryin to find my way
And I dropped a "Mary" album and people would say
That it's just not gonna work and my feelings they did hurt
But my fans showed me so much love and I owe it all to them
Then I came with "No More Drama", I remember that week
It was when Aaliyah died, I couldn't hardly sleep
Thought about it every day,
And it made me change my ways
I'm a real woman, now because of all of these days
[Chorus: 50 Cent] + Mary J.
(Hate it or love it the underdogs' on top
and I'm gon' shine, homey until my heart stop)
Go head and envy me, I'm a soul hip-hop queen
and I ain't goin' nowhere but you already know me
(Hate it or love it the underdogs' on top
and I'm gon' shine, homey until my heart stop)
Go head and envy me, I'm a soul hip-hop queen
and I ain't goin' nowhere but you already know me
[Bridge]
Find me of a "Real Love"
You don't have to worry ("Real Love")
"All Night Long" "I'm Goin' Down"
Do-do-do-do-do-do-do-da
Do-do-do-do-do-da
"Reminisce" on the love we had
"You Are Everything" "Talk About A Limit"
What are you gonna do without "My Life, My Life, My Life, My
Life"
[Chorus: 50 Cent] + Mary J.
(Hate it or love it the underdogs' on top
and I'm gon' shine, homey until my heart stop)
Go head and envy me, I'm a soul hip-hop queen
and I ain't goin' nowhere but you already know me
(Hate it or love it the underdogs' on top
and I'm gon' shine, homey until my heart stop)
Go head and envy me, I'm a soul hip-hop queen
and I ain't goin' nowhere but you already know me
(Hate it or love it the underdogs' on top
and I'm gon' shine, homey until my heart stop)
Go head and envy me, I'm a soul hip-hop queen
and I ain't goin' nowhere but you already know me
(Hate it or love it the underdogs' on top
and I'm gon' shine, homey until my heart stop)
Go head and envy me, I'm a soul hip-hop queen
and I ain't goin' nowhere but you already know me

Vår helg

Helgen har i vanlig ordning gått i rasande fart, nu år det återigen söndag kväll och jag och Hassebasse sitter i soffan med varsin dator och surfar. Romantiskt? Det är så vi umgås numera, var och en av oss sitter och berättar om det vi surfar på och den andra lyssnar, INTE! Jag bloggar, H kollar kläder från Marc ´o Polo, spännande...Jag har just nu på mig en grön t-shirt/topp från det märket och vi konstaterar båda att den är snygg och att vi vill ha fler och mer kläder från just detta märke. Patetiskt.

Denna helg har vi fått mycket gjort och för en gångs skull är jag faktiskt nöjd med vår insats. Jag var uppe med tuppen igår och satte genast igång att dona med tvätten och fixa in absurdum i största allmänhet. Vid åttarycket segade sig Hasse upp till min framdukade lyxfrukost. Efter det blev det borra av, satan vad vi (okej H), borrade igår!!!!! (Har en kollega som heter Borrman i efternamn, det hade passat H igår: Hasse Borrman, kul ordvits eller hur? Haha!!) Jag drev på som den bästa slavdrivare och det fullkomligt flög upp grejer på väggarna; hyllor, tavlor, krokar, lampor mm mm. Jag är såååååå galet nöjd. Lägger ut lite foton imorgon, orkar inte resa mig från soffan just nu. På kvällen kom våra kompisar C och T förbi med sina barn och det var full rulle till elva. Vi höll töntigt nog fast vid matsedeln och serverade fläskisar med klyftpotatis och min lilla röra till bestående av honungskaramelliserade äpplen, svamp, ingefära, morötter salladslök och persilja. Det var dålig planering från min och Hasses sida så det blev middag rätt sent, men den blev god. Efterrätt hann vi aldrig göra någon men vi hade som tur var Hasses supergoda kanelbullar i frysen så det gick bra ändå!

Mina underbara små monster käkar korv med bröd.

Undrar hur många gånger vi grillat på torpet i år? Vi har t om grillat sönder grillen och fick köra med engångsgrill idag. Engångsgrill med extra tändvätska för att den var så gammal att det som den en gång i tiden var preppad med dunstat...funka perfa ändå! Vi har doktorerat i hur man donar med dessa grllar:-)!

Alla vill ha senap!

Idag var vi trots vädret på torpet för att bomma igen det för säsongen. Det var värsta ruggvädret ute och det lockade inte direkt att åka till Norsbronx, men vi tog oss i kragen och drog dit ändå. Kaos blev det som på beställning och innan vi kommit ut genom dörren var alla osams i vanlig ordning. Väl på torpet grillades det korv i duggregn, ungarna gapade och skrek, det var kallt och jag och H jobbade på som attan med att tömma frysen, plocka ihop grejer, sortera saker och dona. När vi var klara med det hela kom J och N hem och vi drog in till dem och fikade.

J:s hushåll har gått och blivit med fisk...

Såååå god äppelmust gjord på äpplen från Norsbronx. Vi fick en dunk, lyx!

Vi konstaterar att vi aldrig någonsin kommer att ha ett piano hemma! Tjejerna spelade som tokar, OMG!

Feffelito pulade för fullt på golvet...

Vi bjöds på fika med god äppelpaj oxå:-)!

Åh, lilla torpet i höstskrud en ruggig dag som denna. Kommer att sakna torpet:-(

Sedan bar det återigen av hem. Väl hemma kom svägerkan C och hennes nya man K på kortvisit. De lämnade paket till B och tjattrade en liten stund och när de gått var det dags för kaosmiddag och läggning. Medan jag skriver detta har H redan somnat i soffan och jag håller typ också på att somna. Jaha, det var denna helg. Intensivt helt klart och jag är astrött känner jag nu. Nä, shit måste gå och lägga mig! Lite bilder och sedan är det sängen som gäller! Spana in den assnygga provdockan som jag budade hem på auktion idag. Sååååååå jäkla fin. Sov gott på er nu pallar jag inte mer idag...

RUT och ROT, sa borgarbrackan

Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att jag någon gång i mitt liv skulle anlita städhjälp. Städa, det gör man själv! Grundregel: man städar bort sin egen skit och låter inte någon annan göra det. Så har det låtit under hela min uppväxt och jag tycker att det låter både rimligt och vettigt. Allt i sann sosseanda; solidaritet, kamratskap, hej och hå! Hemma hade vi alltid lite damm i hörnen till helgen och de små, ibland faktiskt rätt stora dammtussarna, jagades med dammsugare på lördagen eller söndagen av min mamma och min pappa. Ingen tycker väl att det är aslattjo att städa och därför försökte min mamma att införa städområden då vi blev lite äldre. Idag kan jag förstå hennes tanke med det hela, men som upproriskt barn i mellanåldern och sedan tonåring förstod jag det inte och inte brydde jag mig om det heller till min mammas stora förtret. Till min uppgift hade jag att tömma diskmaskinen och att dammsuga hallen om jag minns rätt. Min brorsa fick ett annat område och jag tror inte heller att han är säker på vilket det var, så jag misstänker att vi misskötte uppgiften å det grövsta;-).

Det jag däremot minns är att det ständigt blev bråk om det hela. Jag tyckte att morsan var asjobbig och att dammsuga hallen tog sådan tid och det var verkligen grymt tråkigt. Hon tjatade jämt om det där och repliker som "detta är inget pensionat" och "så länge du bor här är det vi som bestämmer" fick man höra till leda. Ville man annat än att flytta hemifrån då? En av mina kompisar hade städhjälp som kom varje måndag och jag kommer väl ihåg att hon inte ville gå hem efter skolan på just måndagarna för att städerskan kom då. JOBBIGT! Jag förundrades, kunde man göra så, leja bort tråkjobbet till någon annan? OCH i så fall varför gjorde inte alla det, t ex vi?! Jag tog upp ämnet hemma, men döm av min (icke)förvåning då förslaget inte direkt mottogs med ett muntert leende. Det var alldeles för dyrt och sådana borgeliga fasoner hade vi inte råd med, som skrivet, man städar bort sin egen skit efter sig. PUNKT SLUT! Jag köpte resonemanget, även om det sög. Vi var inga borgarbrackor, näerå, hemma hos oss läste vi DN och städade själva, käkade gröt till lunch på helgen, gillade Palme och röstade rött. Vi hade ingen anledning att vara blå på något sätt! 


Så vad hände då med mig? Jag kan berätta vad som hände med mig...Jag flyttade så småningom hemifrån min instängda lilla röda bubbla, som förvisso var rätt trevlig, och öppnade ögonen för att upptäcka en annan värld där utanför. Det var mycket jag inte kände till och jag var totalt indoktrinerad med de värderingar jag växt upp med. Inte konstigt alls, det är vi väl alla mer eller mindre. Men jag insåg att det finns många olika sätt att leva på och att vårt sätt inte var det enda. Jag hade haft väldigt lite kontakt med folk från andra stadsdelar bortsett från en liten period då jag umgicks med en hög trevliga Lidingömänniskor för att efter ett tag upptäcka att olika barn inte leka bäst. (Orkar inte gå in mer på det där med sociala mönster för det blir krångligt och får nog behandlas separat i ett annat inlägg). Trots att jag aldrig lyssnade på mina föräldrar, har aldrig gjort och gör det fortfarande inte, inser jag krasst att jag ändå levt som jag lärt. För även om jag gjort som jag velat och gör som jag vill ekar rösterna och förmaningarna från förr i mitt huvud än idag. Jag ignorerar det givetvis, men helt fri kan jag visst aldrig bli! Jag är medveten om när jag "bryter mot en regel", väl medveten! Ibland njuter jag barnsligt nog av det och ibland bara reflekterar jag över det lite snabbt. Men jag vet, det gör jag.

Idag ska vi pola...

Så självklart kändes det galet märkligt när jag höggravid efter två barn bestämde att vi skulle skaffa städhjälp. Jag skämdes och ville egentligen inte berätta om det för någon. MAN STÄDAR BORT SIN EGEN SKIT ekade det i mitt huvud, VI ÄR INGA BORGARE, snurr, snurr, snurr. Nä, det är möjligt men vi hade tre barn på tre år försvarade jag mig inför mig själv. Faktiskt så har vi det! Mina föräldrar hade bara två på fem år, och vad fan, jag gör väl vad jag vill för mina pengar? Vadå, jag röker eller snusar inte, dricker knappt (som ständigt gravid dessutom inte alls), jag köper inte takpannor eller värmepumpar till ett hus, nä, jag lägger kulorna på städhjälp och hör sen. Min kompis vars sambo kommer från Mexico kunde inte förstå att det var så laddat för mig för i Mexico tar alla som kan in någon som hjälper dem. Man har eller är städhjälp. Hm, men i alla fall så vidtog jag denna åtgärd för att underlätta för oss och se, nu kan jag fyra barn senare inte klara mig utan.

Hur levde vi innan M kom in i bilden och som en ängel som fixar och donar åt oss fyra timmar varje fredag? Idag minns jag för idag kan hon inte komma. Vi fixar det själva. Inga problem! Det är det verkligen inte, men det är fantastiskt när hon kommer och tanken med det hela var att köpa sig fri från städjobbet så att den tiden istället kan läggas på barnen. Med fyra barn i huset får man städa hela tiden ändå, tro mig, stökigt är det jämt men det är alltid rent tack vare M. Det eviga plockandet kommer man inte ifrån tråkigt nog, men det kan jag leva med.

Så vart vill jag komma? Ingenstans egentligen. Konstaterar bara hur det varit och hur det är. Jag förstår mina föräldrar, och jag förstår mig själv. Jag har fyra barn och väljer just nu att prioritera på detta sätt, de gjorde på den tiden det som de hade möjlighet till och det som de tyckte var rätt. Men visst kan jag le åt mig själv då jag som idag tycker att det känns lite jobbigt att M inte kan komma. Så vad gör jag? Bloggar om det hela. Döh, är jag knäpp eller som om jag skulle ha tid med det, ja har fasiken en lägenhet att städa och en hög tvätt att ta hand om!!!

So long på er och trevligt fredagsmys nu i höstrusket. Glöm inte att tända en massa mysiga ljus nu! Vi ska tända ljus i pumpan ikväll:-). OCH glöm heller inte att Peter Jöback gästar Idol ikväll. Mums;-), om man kan skriva så...

Mina listor

Jag är besatt av listor, det måste på något vis finnas i mitt DNA! Jag listar saker till höger och vänster och mitt älskade muffinblock är fyllt med listor av alla de slag. Det finns listor över saker jag ska göra, över saker jag vill göra, över saker jag borde göra, listor över saker H ska göra, önskelistor, tankelistor mm. Jag vet att jag är barnslig, men jag skriver givetvis fortfarande önskelistor till födelsedagen och till julafton, fast numera skiter jag i tomten utan ger dem direkt till H istället, effektivare så! Vissa saker kan på så vis även avgöras in natura och det skulle av förståeliga skäl inte funka med tomten då han bor så långt bort, Nordpolen är inte direkt nästgårds;-)!

Under min uppväxt har min mamma alltid listat saker dessutom, så hur skulle jag någonsin inte kunna skriva listor. Jag har sett otaliga av min mammas listor och gemensamt för dem alla är att det alltid stod AGENDA högst upp på dem. Jag vill ju gärna inbilla mig att jag inte är påverkad av "listandet" hemifrån så jag använder aldrig just den rubriken på mina listor. Är jag inte frigjord så säg?! Jag börjar också misstänka att det hela har att göra med att jag är jungfru, mitt stjärntecken alltså svårt visserligen att tro något annat om en 4barnsmorsa. Men det är tydligen så att vi jungfrur ska vara pedanter och faktum är att alla jungfrur jag känner faktiskt också är det!! ALLA! Det kan inte vara en slump...Vi listar, städar, petimetrar, är perfektionister och allmänt jobbiga om du frågar H, så fråga inte honom.

Det är en sådan skön känsla att få stryka en punkt på en av mina otaliga att-göra-listor. Ibland fuskar jag genom att skriva dit en sak jag gjort som jag glömt att föra upp på listan och så stryker jag den direkt sedan. Det funkar det med. Gemensamt för mina att-göra-listor är att de allt som oftast involverar H och jag misstänker att det kan vara därför han inte gillar mina listor. Jag får nästan alltid höra ett "och vad får jag för det?" Gud, så omoget! Vad han får? Att grejen blir utförd, att få känna glädjen över att uppdraget är slutfört, att få känna ÄKTA inre tillfredställelse. OCH att få äran att egenhändigt stryka en punkt på listan. Kan man begära mer? Karlslok. Det är som att allt på listan bara har med mig att göra bara för att jag kom på punkten fast det i princip alltid är till gagn för hela familjen. Märklig inställning tycker jag...

H är inte heller helt befriad utan lever även han under listans ok, dock av ett lättsammare slag. Han ägnar sig åt menlösa men underhållande tankelistor. Vi brukar faktiskt göra dem tillsammans måste jag erkänna även om det är obotligt fånigt. (En lista är alltid en lista så jag kan inte låta bli att haka på) Saker som min man kan tänkas lista (alltid topp 5): favoritresemål, favoritlåtar, favoritgrupp, bästa kakbuféerna på barnkalas (jag vet han är bara för hemsk), godaste maträtterna osv. En favoritlista vi har är "de menlösaste kändisarna" och den toppar sedan 13 år tillbaka alltid stackars Anna Book. Haha!

Vi är helt enkelt fast i listträsket, fast jag kan omedelbart erkänna att jag trivs här! Jag kommer att skriva listor till min död. Jag vet inte vilka listor jag kommer att skriva i framtiden bara att det alltid finns saker att lista och det gillar jag.

Boktipset:
Det finns en söt barnbok som heter Lennarts listor som handlar om en liten inskränkt mus som inte kan göra saker som inte finns med på hans lista. Konstigt att jag inte har den boken!

Feel good

De flesta av oss har nog en feel- good-film som vi sett x antal gånger. En sådan där film som man vill gosa ner sig i sängen eller i soffan för att se. Till sådana filmer kan goff av olika slag passa bra, en stor kopp te eller bara ett gäng näsdukar. Min sväris och svägerska kollade på Dirty Dancing så mycket att de slet ut videobandet, på den tiden man använde video, alltså under min mans uppväxt ute i obygden. En före detta kursare till mig berättade att hennes mamma och syster hade gjort detsamma fast med filmen  Förnuft och känsla. Jag hade säkert kunnat gjort detsamma med Robin Hood: Prince of Thieves om vi nu bara hade haft en video då jag bodde hemma. Hm, men vi samt min polare K var nog de enda i innerstan som inte hade någon sådan på den tiden modern apparatur!

Faktum är att jag var oerhört teknikfattig innan och då jag träffade min käre man, jag hade ingen tv (och ingen video heller då naturligtvis), ingen dator, ingen micro eller något utöver min stereo som jag övertagit från mina föräldrar. Sommaren jag först träffade H hade jag just blivit stolt ägare av en cd-del som min brorsa kopplat till mina övriga stereodelar. Jag var galet nöjd med arrangemanget och jag hade för min egen lön pyntat för det hela och investeringen hade kostat mig 2000 kr. En enormt stor summa för mig på den tiden.  Jag minns att jag och en kompis åkte ut till ett lager för att köpa en tv till mig från onoff, en sådan som de hyrt ut men sedan krängde för en billigare penning, allt för att H skulle vilja vara hos mig lite oftare. Han kunde inte begripa hur jag kunde leva utan tv. Men jag kollar än idag väldigt sällan på tv och på den tiden träffade jag kompisar hela tiden eller snattrade i telefon. Jag saknade ingen tv i mitt liv. Men med manen kom alltså tv:n, datorn, micron, mobilen och allt det där andra jag nu inte kan leva utan! Kan heller inte leva utan mannen...

Med honom kom en hel massa saker som grädde i maten, fler resor, mer NK, världens godaste bullar och en massa annat trevligt:-)!!!! Det kom även en cd-spelare samt en massa filmer och en av dem kom att bli min egen feel- good-film. Jag kan inte påstå att jag slitit ut skivan, men åååååh vad jag älskar denna film. Försökte pracka på den på min kompis N som tokdissade den genom att inte ens orka kolla klart på den. Jag fattar INGENTING! Filmen som får mig att le, fälla en liten tår och sedan rusa ut i köket för att laga mat helt hysteriskt heter Woman on top och den får mitt romantiska inre i total gugning. Första  fången jag såg den var jag sjukskriven och jag minns att jag hade svårt att gå men jag var liksom ändå bara tvungen att masa mig ut i köket för att göra en massa chilichokladgodiar. Jag blev som tokig och bosatte mig i princip i köket under en period.

En annan film som fått mig att gå som på moln är filmen Frida om Frida Kahlo. OMG, vad mer kan sägas. De dimhöljda bergens gorillor får mig att gråta floder och filmen Moulain Rouge, inspirerade hela mitt bröllop. Låter kanske aningen ekivokt och skumt men jag och min H bodde i Montmartre i Paris då vi gifte oss och vi var på showen på Självaste Moulin Rouge dagen efter bröllopet. Detta hör sedan långt tidigare ihop med min fascination för konstnären Lautrec och jag fullkomligt älskar allt som har med det hela att göra. (Läs Måleren på Moulin Rouge, en av mina största bokupplevelser) Moulin Rouge är H:s och min film och jag såg den så ofta att H beslutade att begränsa det hela! Nu ser vi den en gång om året någon gång runt vår bröllopsdag, bra idé. Minns även att jag älskade min kompis M:s favvofilm Nyckeln till Provance som jag måste se om snarast.

Har inte lärt mig vända bilden i detta program...än. Detta är en specialutgåva och självklart sjöng Zoe Finer Elton Johns Your Song i kyrkan då vi gifte oss. DET är vår sång, min och H:s!!! Och sången är denna films själ, suck, så romantiskt! Älskar även Come what may, jag är en sucker på romantik, så ere bara.

H är mer för action och vi har inte alltid samma filmsmak men ändå rätt ofta. Jag får honom att se filmer han annars hade missat och han får, ja, vi ser filmer han gillar också...fast då brukar jag även läsa en tidning samtidigt;-). Hehe. Kommentera gärna detta inlägg genom att skriva dit din favvo/feelgoodare och en kort motivering till varför den är så bra. Det skulle vara kul att få lite personliga filmfavvotips nu när mörkret kryper närmare och vintern står för dörren. Det blir många timmar inomhus framöver och ska jag då kolla på tv ska det vara på något schysst och vad passar väl inte bättre än en bra film? Ös på, ge mig! Kom med era tips...

Jag glömde huvudet på gamla adressen...

Sedan vi flyttade hit är allt bara ett enda virrvarr, jag har börjat göra konstiga saker och är galet disträ. Jag inser hur väl jag kände mitt förra, snyft, hem. Jag gjorde saker på rutin och allt bara flöt på! Nu har jag ännu inte fått in rutinerna och jag rör mig inte lika vant i denna bostad. Tidigare hade jag nog kunnat fixa det mesta med förbundna ögon, här går jag in i grejer, tar fel väg och snurrar runt. Lyckades b la bränna upp ena sidan sv min fina kökshandduk från Harrods:-(! Den hann hänga där i en dag innan jag lyckades få den att fastna i ugnen då jag lagade mat. Vad ska man säga? På kalaset stod jag och spritsade cupcakes då gästerna kom, i vanliga fall är kakbuffén klar och perfekt då det ringer på dörren. Jag är inte längre den husmor jag en gång var. Men H sa det enda rätta då jag deppade lite över handduken: "vi får åka tillbaka till London och köpa en ny", och tänk, det var PRECIS det jag ville höra! Sicken karl jag har:-)! Det är för övrigt dags att boka Peter i London så det råkar ju passa alldeles utmärkt. LOOOOONDON, HAAARROOOOODS snart kommer vi tillbaka...så det finns alltså något gott med uppbrända kökshanddukar, vilken tur!

Matsedel v. 43

Igår blev det spagetti och köttfärssås fast utan passerade tomater och en rätt stor dos röd currypasta istället, creme fraiche och en skvätt mjölk. 

• Ti- Stekt baconkyckling med fetaost samt klyftpotatis och yoghurtsås, haricots verts
• On-Vegowok
• To- Lax-och äppelbiffar med ingefära, kokt potatis och gräddfilssås med garammasala
• Fr- Pannkakor med sylt
• Lö- Fläskisar med svampragu och äppelchuttney
• Sö- Chilensk köttbullssoppa

Så kommer denna vecka att se ut!

Och just som jag satt här och kände mig lite seg dök en fantastisk låt upp på datorn, jag hade glömt bort att jag i ALLA våra spellistor stjärnmärkt en speciell låt som i princip alltid får mig på bra humör. Allt detta tack vare P, en mycket fin halvung man som polar med min kompis K. Tänk att denna låt återigen fått göra min dag! 

En annan goding jag redan tipsat om, men det tål att göras igen:

Här hemma trallar vi numera alltid på Gillalalalaläget!!!!

Enjoy:-)! Och skrattar du inte åt detta, ja, då har vi helt enkelt inte samma humor och det får man leva med. Ha en skön dag nu i solen önskar jag från Villa Graah där musiken flödar just nu...

Det tär med i-landsproblem!

En liten blomma på handfatet kan få den suraste och tröttaste lilla mamma att le slött...

Det är knappast någon nyhet att flytt är en relationskiller, och det är heller ingen nyhet för oss här hemma att killern slagit till även här. Jag tycker egentligen att vi klarat det hela hyfsat bra i den meningen att vi kommit relativt lindrigt undan men helt fria har vi inte gått. Med tanke på att vi har fyra små barm där den äldsta just fyllt fem år antar jag att det hela skulle ha kunnat vara bra mycket värre:-)! Vi har kommit i ordning snabbt och de delar av lägenheten som är renoverade, vilket nästan är alla, ser ut så som vi vill ha dem. Finlir finns det att trixa med men det går helt klart att bo här nu sedan någon vecka och livet rullar på, eller rusar på är nog mer korrekt. Lite hyllor ska upp så att vi kan städa barnens rum mer ordentligt och det fattas gardiner på de få ställen där vi ska ha det (är inget gardinfreak) och lite annat sådant smått. Easypeasy med andra ord!

Trots detta är det ändå ofattbart rörigt här och toleransnivån lååååååååg. Jag har inte sovit bra sedan vi flyttade in, barnen har krånglat en del på nätterna och jag känner mig tröttare än på länge. Jag som alltid sover som en sten sover hårt men ändå inte bra. Det låter säkert konstigt, men jag förstår precis vad jag menar. Små saker stör mig så som att täcket inte ligger som det ska, att sängen åkt ut en bit från väggen, att jag inte får till rätt puff på kudden, sängens placering etc. Allt är fortfarande ovant och jag känner mig helt enkelt inte hemma! Det gör nog ingen av oss riktigt för vi har naturligtvis inte bott in oss på blott fem veckor. Liten Feffelito vaknar dessutom absolut senast kl 06:00 och har man då varit korkad nog att gå och lägga sig vid 24:00 blir det inte helt lyckat...

Jag och H missförstår varandra, vi tänder snabbt på alla cylindrar och går igång på skitsaker. Gammalt groll dras fram och dammas av när vi ändå är i farten: "du har alltid gjort si eller så och för sju år sedan sa du faktiskt att..." och så vidare bla bla bla. Konstruktivt? Nä, men det är flytten som gjort det! Rutinerna som vi jobbat in sitter inte och det är virr och stirr hitan och ditan, vilket ytterligare bidrar till den allt mindre muntra stämningen. Jag stör mig på att det inte finns några hela lampor på detta bygge och att vi sitter och äter i halvmörkret varje dag trots att jag tänder en massa ljus. Mysigt? Nä, irriterande för man ser inget.

Vi har nu kommit till den punkt då vi åter måste ta oss samman och mobilisera för att komma över denna höga tröskel. Det går segt just nu för ingen orkar, vi är för trötta. Men vi kan inte tömma Ferdinands rum eller hobbyrummet förrän vi målat garderoberna och ingen orkar sitta på kvällarna och rolla dem, jag orkar inte göra det nu heller, det känns asjobbigt! Men gör vi inte det kan vi inte packa upp våra kläder som fortfarande ligger i resväskor, eller stoppa in grejer från de sista kartongerna heller för den delen. Allt detta vet jag, men vad hjälper det? Det finns inga genvägar det har jag redan insett och det är bara såååååååå synd:-(. Jag känner mig apatisk och måste råda bot på det. Men hur? Ja, hur?!

Till att börja med har jag och H återigen slutit fred, hehe, och för 70:e gången har vi konstaterat att vi inte ska bli osams och att vi egentligen inte menar det dumma vi sagt utan bara är trötta. Yeah right? Ligger det verkligen INGEN som helst sanning i alla dessa anklagelser som numera tenderat att bli desamma år efter år? Jag kan ju bara skriva för mig själv och helt ogrundade är det ju inte (H släng dina egna jävla strumpor i tvättkorgen t ex)! Jaja, hur som helst ska jag styra upp matsedeln nu och inventera skafferiet för H ska iväg och handla ikväll, det är ju tisdag. Måste nästan gå in på min gamla blogg och skrolla fram det där fina schemat som jag utarbetat och som rullade på så bra då vi bodde kvar hemma. Jag menar i förra lägenheten.

Ett tomt skafferi gör ingen glad och vägen till allas hjärtan (inte bara mannens) går genom magen, det har jag märkt på samtliga familjemedlemmar och jag är inget undantag! En jämn blodsockernivå kan rädda många situationer så nu börjar jag med det...

Ytterligare ett litet blomsterstilleben som får mig att le lite lamt.

Rosa tvätt

En rosa liten Feffelito!

När jag först träffade H, för en sisådär 100 år sedan, var vår tvättsituation en helt annan än idag. Ja, till att börja med var det ju bara H och jag och det gör väl skillnad nog, men det handlar inte bara om det. H har i princip varit tvättansvarig sedan start för vi upptäckte rätt snabbt att jag avskyr att tvätta och att H tycker att städning är megaboring. Uppdelningen föll sig därmed helt naturligt: H blev tvättansvarig och jag blev städansvarig. Vikning av tvätt stod dock jag för i och med att H inte var vidare bra på det hela och alla hans kläder var ALLTID tokskrynkliga. Efter att han börjat ta hand om tvätten blev även mina kläder skrynkliga till oigenkännerlighet. jag utbildade H i Ofelias vikskola, men han var en klen elev och en rätt motsträvig sådan. Det slutade alltid med att jag vek om allt H försökt att vika och eftersom det är ren slöseri med tid fick H inte vika alls. Något han inte direkt deppade över!  Han åkte i alla fall oftast på att para ihop strumpor och det är nog så tråkigt;-).

Jag dammsög varje vecka och jag dammade lika ofta på den tiden (idag dammsuger jag varje dag!) men H han tvättade i snitt var 6:e vecka! Anledningen till det var att han hade så många par kallingar att han inte behövde tvätta oftare!!!! Jag var därmed också tvungen att ha en uppsjö underkläder vilket i praktiken innebar att allt fult man normalt sett rensat ut fick bli kvar i garderoben...jag misstänker att H det lilla snubbet använde strumpor två dagar i sträck ibland. Vill inte gå in närmare på det för bara tanken gör mig helt förfärad. Det var mycket mörk tvätt som gick och en hel del vitt, H blev alltid lite gruffig när jag som är fräsch bytte lakan för han såg det bara från sin egen tvättsynvinkel och det hela innebar bara mer tvätt i hans värld.

På den tiden hade jag en och annan rosa och röd tröja och de föll enligt H:s uppdelning under kategorin "specialtvätt", med det menades att den tvätten var lågprioriterad. När specialtvätten väl hamnat i tvättkorgen såg jag den inte igen på minst 4 månader. Oftast hade jag nästan glömt bort de plaggen när de dök upp igen efter cirka ett halvår. Eftersom H tvättade så sällan blev det sjuuuuukt mycket tvätt då han väl tvättade och det var därför han aldrig hann med uddafärgerna. Jag försökte få honom att tvätta oftare, men det blev aldrig riktigt så. Nu kan man ju förmodligen tycka att jag kunde tvätta min egen tvätt och se det kunde jag för jag började att tvätta mina egna kläder i tvättstuga när jag var 14 år, men jag ansåg inte att jag skulle både tvätt OCH städa samt vika tvätten. (Jag tycker likadant än idag om någon undrar).

Jaha, så hur är det idag då? Till att börja med har vi numera sedan flytten tvättmaskin och torktumlare och jag har insett att jag tvättar typ hela tiden!!! Jag som inte satt min fot i tvättstugan och fått ringa H på mobilen den enda gång jag var dit ner för jag kom inte ihåg hur man skulle göra med maskinerna. Jag har  t om mot min vilja köpt en tvättställning som står och fular sig i badrummet belamrad med tvätt:-(. Jag tvättar rosa, rosa, rosa och rosa kläder i massor och ibland liiite, liiite svart. Även på H hänger det numera en del rosa kläder, vi har alla blivit rosafierade och jag gillar det skarpt! Vi kommer numera till botten av tvättkorgen VARJE vecka och H han viker nästan lika bra som en NK-anställd! Slutet gott, allting gott:-)! Men att para ihop strumpor är fortfarande det tråkigaste och gissa vem som får göra det......?

Blanca 5 år!!!

Födelsedagsbarnet:-).

Så var den äääääääntligen här, dagen då lilla B fyllde 5 år! Hon har pratat om hur den ska vara sedan den dag då hon fyllde 4 år, närmare bestämt i ett år...Nu sover hon och Coco som stenar i Cocos säng, totalt utslagna men knappast besvikna.Vi har hunnit med mycket denna långhelg: en mysdag på stan med allt vad det innebär, superduperkalas med 15 barn och tio vuxna och högar med pressisar och ett kakbord som hette duga, korvgrillning i parken, släktfika, pumpafixande och bokstavsbad. Jag förstår att de sover hårt nu mina små sessor:-). Jag tror även att jag och Revbenshasse kommer att sova hårt nu i natt för även om helgen var superduper känner jag mig lite lagom mör. Jag har redan nu bestämt mig för att ta det lugnt i veckan som kommer, ser fram emot att hänga runt här hemma med Feffelito och sedan köra parken med sessorna på eftermiddagarna. Inga utsvävningar alls. En vecka för eftertanke och hemmalunk i Westwood helt enkelt. Här kommer lite bilder från vår myshelg:

Hasse bakar bullar, seriöst de godaste bullarna i hela världen.

Kalas vare här!

Hurra! En Mulandocka!!! Succé, och jag rekommenderar ALLA föräldrar som har barn som älskar disneyprylar att köpa pressisar från disneystore.co.uk. Priserna är sjukt bra och det finns en masa kul som inte går att få tag på här! Vi har klickat hem en hög julklappar  när vi ändå var i farten, hur smart som hel

Korvgrillning i Pampasparken.

Dagens outfit: Klänning/nattklänning från Beyond retro, kofta från indiska, älskad skinnjacka från 118 Second läder, noppiga vantar H&M, stickad skärmmössa som jag tokälskar H&M anno ingen minns när, sjal med rosor och grovstickad spets från Syster Lycklig, stövlat från top Shop, strumpbyxor H&M och slutligen örhängen från Zanslösa Smycken.

Fika hemma med tunna släkten.



Familjebild, inte ofta vi får till det!

Pumpafix och årets pumpa fick bli en glad en med tänder. Alla kastanjer som vi plockat kom väl till pass som dekoration:-).

Bokstavsbad med roliga bokstäver från Leksaksborgen.

Ingen press, näerå! Allt för min dotter...

Min kära dotter B älskar att surfa runt på youtube. Hon och syrrorna brukar kolla på Hello Kitty, Barbie, Disney, gummibjörnen och lite annat. En stor favorit är att se klipp från Howdini.com. Det finns en fru Hansen där som skapar fantasifulla tårtor av alla möjlga slag, de verkar vara rätt torra och inte så smarriga att äta men utseendemässigt är de rätt fina. B gör stora ögon och har sedan lång tid tillbaka förklarat att hon vill ha en fin prinsesstårta när hon fyller år och då snackar vi lixom inte en vanlig bullig liten tårta med en ros på utan vi snackar barbiedocka med en kjol gjord av tårta som är pyntad på något snyggt sätt.

Jag har svettats lite bara av att tänka på hur jag ska kunna få till en sådan tårta, men samtidigt tänkt att "äh, hur svårt kan det vara?" Idag, efter kalaset, kan jag konstatera att det kan vara jävligt svårt!!! Jag ville så hemskt gärna ge Blanca den tårta hon drömt om och  hade gett mig den på att greja det. Hade dock inte funderat ut hur det hela skulle gå till rent praktiskt...Idag har jag svurit, skällt på H, nästan gråtit av ilska då hela min konstruktion började glida iväg åt olika håll, akut skickat H till dumica då grädde och karamellfärg mitt i skaparprocessen tagit slut, svurit lite till för att sedan bemästra situationen och få den satans dockan på plats, forma till kjolen och slutligen spritsa rosafärgad grädde runt om för att slutligen avsluta med ett litet strösselregn. PUST!

OMG, hur ska detta gå? Här kände jag dock fortfarande optimism...

Yasmine inlindad i plastfolie för att inte bli kladdig. Måste även sätta upp hennes långa hår så att det inte kommer grädde på det. Än så länge andas det Howdini.com, men inte länge till...

Kanske blev den inte likadan som fru Hansens, men den blev fin ändå och B blev superglad:-)! Det var min belöning!!! Har en känsla av att jag gjort den första i raden av prinsesstårtor och en dag kommer jag nog att kunna göra dem med förbundna ögon;-). Det är en ständig utmaning att vara förälder, tänk vad jag lär mig under resans gång. Kanske dags att starta en ny busines? Beställ din sesstårta av Mrs. Westwood till nästa kalas, haha! Så här blev dagens sessa:

Hej och hå, här är hon då!

Min STORA lilla tjej

Fina tänder och det här med tandläkaren var inga problem alls! B valde en fin glittersköldpadda ur lådan och var mycket nöjd med besöket. Hennes mama var stolt över hennes mod och fina uppförande. 

Idag hade B och jag bokat in en mysdag. Hon hade en tandläkartid och det är två dagar innan hennes 5-årsdag så vad hade väl passat bättre än en mysdag på stan en dag som denna i strålande solsken. Kändes som om vädret även det var förutbestämt för att passa våra planer:-). Pedagogerna på förskolan intygade att B pratat en hel del om den här dagen så hon var verkligen laddad! Till saken hör även att Coco fått ha en hemmamysdag då hon nyligen var till tandläkaren och då B hörde att C fått hänga i Vasastan och gått på café blev hon aningen avis. Chokladboll stod på schemat idag och inköp av en pumpa samt ett besök i en leksaksbutik. Jag hade också sett fram emot idag och jag och B hade också en tipptoppdag.

Hon har blivit så stor min lilla tjej, kan inte riktigt fatta att hon ska fylla 5 år. Hon kan så mycket! Klär på sig alla knöliga kläder själv, står fint i rulltrappan, frågar så smarta frågor och är en duktig storasyster som så gärna vill vara bäst och glänsa. Samtidigt är hon inte så gammal, ibland är hon bara envis och surig, omöjlig att nå fram till och en riktig liten pajas. Det är så mycket som händer i denna lilla kropp så full av känslor och tankar. Mitt privilegium är att jag får följa med i hennes utveckling, jag får finnas med vid hennes sida och iakta allt som händer denna min tjej. Det är en helt fantastisk resa hon tar mig med på och jag försöker att vara en så bra mamma till henne som det bara går. Ibland är jag mycket nöjd med min insats och ibland inte fullt så nöjd då jag känner mig otillräcklig för hon behöver så mycket stöd och uppmärksamhet och det är ett gäng här hemma som slåss om den där uppmärksamheten.

Fast även om hon och syskonen slåss och bråkar en hel del är Blanca en väldigt omtänksam person som värnar och månar om familjen. Jag försöker att se till att hon inte bara ska behöva vara den där duktiga och stora tjejen utan även få vara liten och ompysslad hon med för det är lätt att förvänta sig mycket av henne just bara för att hon är storasyster. Men som skrivet är hon en storasyster på 5 år och då är man inte sååå himla gammal ändå! Hur som helst hade vi som skrivet en fin dag tillsammans, F sov i princip hela tiden och B fick åka vagn hon med idag vilket hon aldrig får annars. Lite bilder från vår dag:

Dags att välja årets pumpa!

B bakom pumpaståndet :-)!

B och jag spanar in juveler på Eivy Flodins parfymeri. B ville helst ha allihopa!

I leksaksbutiken Lekborgen på Östermalmstorg. Den här butiken är så fin och mysig och vi hängde runt ett bra tag. Med oss fick vi lite smått till kalaspåsarna och var sin liten ponny till tjejerna. B fick även göra ett armband med sitt namn i fina glitterbokstäver. En dunderhit och jag rekommenderar denna butikspärla till den som ska köpa en pressi till någon, man blir inspirerad i denna butik och det är roligare att handla här än på ett varuhus!

Fika på Dramatentrappan i solen:-)!

Dagens team på stan.

Busy litttle bee

Vi fick inte mycket tid över för varandra, men det kommer fler dar?!

Idag har jag kämpat hårt! Upp vid 05:20, fixa med Feffelito som kommit på att 05:20 är en bra tid att vakna på:-(. Väl uppe satte jag på en maskin tvätt (hade varit roligare om jag fått skriva min man, men så går det inte till längre:-() sedan tog jag en dusch i arla morgonstund vilket innebar att jag var klar innan de andra ens vaknat och gått upp! På detta följde frukostfix, ny omgång tvätt, hänga tvätt, klä på alla barn, borsta tänderna på hela högen, fixa tofsar, platta håret på mig själv (VIKTIGT!) dona och stöka lite, tråckla på alla ytterkläder och så iväg till dagis. Idag var det dags för förskolesamtal för Blanca, sedan till återvinningen med tre kassar skräp, sedan handla (erkänner att det blev en tidning till mig i förskottsbetalning för arbete jag planerat att utföra), hem och tvätta alla fönster, tvätta mer tvätt, hänga tvätt, dona med Feffelito som bajsat som en tok idag, läsa tidning och käka fillunch ca 15 min, förbereda middagen, springa till dagis för att hämta, leka i parken, sen hem och i med ytterligare en omgång tvätt, hänga mer tvätt, byta blöjor, torka på toa, fixa middag, blogga lite medan jag väntar på att ugnen ska bli varm. Flås. Sedan är det dags för kvällspasset.

Kvällspasset innebar marängbak i kringelform, ytterligare en maskin tvätt och sedan ett gäng minicupcakes och lite köksstädning på det. Nu kl. 21:34 sitter jag i soffan och mör är förnamnet. Imorgon ska jag och B till tandläkaren och sedan ska vi hänga på stan och ha en mysdag tillsammans. Detta kommer att innebära chokladboll och inköp av årets pumpa på Hötorget. Vi har båda sett fram emot en gemensam mysdag. Liten Feffe hakar givetvis också på. Här kommer lite bilder och sedan är det dags att säga godnatt!

Mirabelle, denna söta lilla juicepress önskade jag mig i födelsedagspresent då jag skulle fylla tio år! jag fick den och än idag pressar den vår morgonjuice en lyxdag som denna. 

Öh, hur gör man en kringla nu igen? Första gången jag gör maräger i kringelform...

Bagare Bengtsson i full fräs!

Haha, kul att spruta marängsmet diekt i munnen! Smet minst lika gott som färdig maräng!

Älskade glaskupor funkar till det mesta!

Voilá!