Jag vet inte hur det kom sig att jag till slut gav efter. DET är verkligen märkligt, hur som helst har H ångrat det många gånger sedan dess. Jag brukar inte blanda guld och silver även om min morsa alltid förespråkat att det visst går, så problem uppstod genast dagen efter förlovningen: jag hade inga smycken att matcha min nya släta guldiga ring med. Loser Haze, bara att vaska fram guld till den blivande frugan asså! Det kom att stå honom dyrt, men skyll sig själv säger jag. Han fick som han ville...
Numera använder jag silver då och då om än sparsamt. Och ja, jag bär det halvt motvilligt tillsammans med min vigselring...Fyndade lite på rean på Zanslösa smycken för ett tag sedan då de hade 50% på ALLT i hela butiken. Jag höll på att svimma där inne, men köpte bara ett par örhängen. När jag inventerade mina smycken häromdagen kunde jag skönja ett visst mönster:
JAG ÄLSKAR VISST STORA GULDIGA ÖRHÄNGEN!
Jepp, så är det visst. De glittrigaste har jag mest till fest, men med tanke på hur inte ofta jag går på fest eller festar har jag kommit på att fina smycken fasen inte ska ligga å blinga i en låda! Hell no! Fram med blinget en tråkig tisdag, det är ju mycket roligare! Däremot spar jag min lilla prinsesspartytiara till enbart festliga tillfällen:-)! That will do. Guld glimmar skönt och varför begränsa sig?
Jaha, men vad ska jag göra då det är fest då för att känna någon skillnad? Hänga på mer guld så klart ju och toppa med tiaran! Vem var det som kom på det där dumma med att mycket kan bli för mycket? Inte var det jag som gräver guld i mina gömmor i alla fall och som ska välkomna solens första strålar genom att låta den glimma i blinget i mina öron.
Tiara och ros användes i Paris för tio år sedan. Nu har de blivit antika museiföremål! Nä, så heter det kanske inte, men ni hajjar vad jag menar. Vafasen heter det nu då museum, äh... |
Blingeling! |
För partyt! Det finns fler sessor i Solna Vickan! Se upp! |