PASSION paʃω⁴n, r. l. f. ((†) m. VDAkt. 1725, nr 440, LINDFORS (1824)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. ==; pl.-er. ( passion (-sz-, -ssj-) 1582 osv. pastion 1708)
[jfr t., eng. o. fr. passion, ävensom mlt. o. holl. passie; av lat. passio (gen. -ōnis), till stammen i passus, p. pf. av pati, lida. – Jfr KOMPASSION, PASSIONAL, PASSIONELL, PASSIONERA, PASSIONERAD, PASSIONIST, PASSIONLIG,PASSIV, adj., PATIENS, PATIENT]
A lidande o. d.
[PASSION 1]
1) teol. Kristi lidande i samband med hans död på korset. PERICI Musæus 5: 34 a (1582). Kristi passion står för den kristna tron såsom ett renande världsfaktum. SÖDERBLOM UrRelH 58 (1915). – särsk. i utvidgad anv. a) (†) om berättelsen om Kristi lidande, Kristi lidandes historia, passionshistoria. I fastan läses (om söndagarna) passionen.ConsEcclAboP 19 (1656). BÆLTER Cerem. 280 (1760). jfr: När Hin håle Predikar Passionen, så är han illa troendes.GRUBB 595 (1665). b) mus. musikaliskt värk (oratorium l. dyl.) med text behandlande Kristi lidandes historia.HÖIJER (1864). MOBERG TonkHVästerl. 2: 56 (1935). jfr KORAL-, MOTETT-PASSION. c) konsthist. konstnärlig framställning med motiv från Kristi lidandes historia. UPMARK Lübke 720 (1872).
[PASSION 1.d]
d)
[efter t. motsvarighet; jfr mlt. mit ēnem de passien spelen]
(†) bildl., i uttr. spela passion med ngn, låta ngn undergå en plågsam l. skymfande behandling (liknande Kristi lidande o. död), (försöka) döda ngn, plåga l. skymfa ngn l. dyl.; jfr 3. Saul, Doegh, Ahitophel, Absalon och Simei haffue medh Dauid speelat Passion. LÆLIUS Bünting Res. 1: 130 (1588). Weise 210 (1697).
[PASSION 2]
2) teol. om en martyrs o. d. lidande i samband med hans martyrdöd l. om framställningen därav. Perpetuas passion. SvTeolKv. 1933, s. 371.
[PASSION 3]
3) (†) kroppsligt lidande (förorsakat av sjukdom o. d.), smärta, värk; äv. dels om (plågsam) sjukdom, dels om anfall av sjukdom l. värk l. smärtor. HSH 25: 313 (1654). (Hon) hade sina största passioner aff Magan, Miälten och(liv)Modren. HIÄRNE Suurbr. 192 (1680). De tvänne passioner af sten och podager. 2RARP 12: 21 (1740). 2VittAH 9: 448(1804, 1811). DALIN (1855). jfr BRÖST-, GIKT-, HUVUD-, MAG-, MJÄLT-, MODER-, NJUR-, STEN-, ÖGON-PASSION m. fl. B om känslotillstånd o. d.
[PASSION 4]
4) (†) sinnesrörelse, affekt, upprördhet; företrädesvis om olustbetonad affekt, förargelse, ovilja o. d.; jfr 5, 6, 7.Som dhe läte K. M:t förnimma huru Skattebönderne stå emot K. M:tz giorde Ordning .. togh K. M:t sådant opp icke uthan någen passion. RARP V. 1: 89 (1652). Passionens accent. HÖIJER 4: 46 (1812). CAVALLIN (1876). – särsk.
[PASSION 4.a]
a) om lustbetonad affekt, glädje, "rörelse". De twänne prostarne inberättade .. de glädjande frukterna af A:s berömliga nit .. huru man "icke utan högsta passion" kunde höra de välsignelser, som socknefolket uttalade öfver sin prest. CAVALLIN Herdam. 2: 205 (cit. fr. c. 1685). För sann Gudsfruchtan med Passion betrachtad här.MGGYLLENSTIERNA (1730) hos BRENNER Dikt. 2: 160 (bet. icke fullt klar). b) om omdöme om l. utfall mot ngn vilket har sin grund i ovilja mot honom. Att alla felande tydningar skulle tillsättias och hans passioner emot andra uthelyckas.SCHÜCK WittA 3: 134 (i hand l. fr. 1682).
[PASSION 5]
5) (†) förhållandet att man låter sig påvärkas i sitt omdöme l. sitt handlande av en viss (i sht olustbetonad) affektinställning gentemot ngn l. ngt; äv. närmande sig bet.: partiskhet. Döma vthan passion hwadh wij sij och höra.AOXENSTIERNA Bref 4: 485 (1648). Brors .. förtjenster omröras i förslaget (till matematikprofessuren) ganska legert, och med synbarlig passion. PORTHAN BrSamt. 1: 7 (1774). BIBERG 3: 17 (1823).
[PASSION 6]
6) (†) känslotillstånd; stark känsla; lust; drift; jfr 4, 7. PALMCHRON SundhSp. 180 (1642). De aldrastörste passioner hos alla diur, är Lust och Hunger. KLING Spect. Ii 1 b (1735). Sorgen (är) en passion .. Deremot är saknaden en vis och stilla känsla. KELLGREN (SVS) 5: 6 (1785, 1796). Svartsjukan är ju den mest egoistiska af alla passioner. VASENIUS Världsb. 86(1900).
[PASSION 7]
7) lidelse; lidelsefullt intresse l. begär, våldsam entusiasm l. kärlek; i ä. ex. stundom svårt att skilja från 4 l. 6. Utan passion för en sak tröttnar man uppå halfva vägen. HÖPKEN 2: 164 (1750). Passion .. kallas hvar och en herrskande känsla, såsom herrskande. THORILD (SVS) 1: 53 (1781). Noriges kustboer älska hafvet med passion. PALMBLAD Norige 69(1846). (Den patetiska tron) griper mina känslor, och den kan ta sig uttryck i passion och regera mitt beteende. HEDENIUSTroV 44 (1949). jfr SAMLAR-, SPEL-PASSION. – särsk. a) sexuell lidelse, lidelsefull kärlek. (Josef) stridde .. / Moot Sinnens Passion. ACHRELIUS Jos. B 2 b (1692). För en del är kärleken blott en vild hejdlös passion. CARLÉN Köpm. 2: 330 (1860). Marias uppflammande passion för Bothwell. GRIMBERG VärldH 9: 373 (1940). jfr KÄRLEKS-PASSION.
[PASSION 7.b]
b) (numera bl. tillf.) i uttr. passion (för) att göra ngt, stark l. våldsam lust att göra ngt. Konungens passion att fortsätta kriget. SvRiksd. 1719–72, Bih. s. 230 (1719). Alla ha nu gripits af en fullkomlig passion för att dansa polka.Solnedg. 1: 353 (1844). WIKNER Pred. 497 (1881).
[PASSION 7.c]
c) konkret(are). α) om person som är föremål för ngns lidelsefulla kärlek. ANDERSSON (1845). Den lilla frun var hans stora passion för säsongen. LUNDEGÅRD Prom. 1: 35 (1893). β) om ngt som ngn omfattar med lidelsefullt intresse o. d. 2VittAH 10: 264 (1812, 1816). Musiken blev senare Gustav Philips stora passion. CASTRÉN Creutz 6 (1917).
Ssgr (i allm. till 1; i sht kyrkl.):
A
(†):
[fsv. galin, motsv. ä. dan. o. dan. dial. galen (d. gal), isl. galinn; eg. p. pf. av GALA v., o. urspr. betydande "förhäxad gm trollsånger". Med avs. på bet. jfr FÖRTJUST]
[GALEN 1]
1) (numera bl. vard.; se dock a) vansinnig, sinnessjuk, sinnesrubbad, sinnesförvirrad, förryckt, tokig. JönkTb. 155(1546). Vore han (som hotat drottningen till livet) galen, vore synd straffan. RP 12: 150 (1647). Skabb och utslag har jag ej behöft ympa vid Danviks Dårhuset, för at genom denna väg söka återbringa de galne til förståndet. HAGSTRÖM 1VetA1788, s. 14. Så galen är han icke, att ban kan tas in på vårdanstalt. ÖSTERGREN (1924). jfr BIND-, BLIXT-, HALV-,HEL-, HJÄRN-, HUVUD-, SKVATT-, SPRITT-, SPRÄNG-, STORM-GALEN m. fl. – särsk.
[GALEN 1.a]
a) (fullt br.) om djur; numera i sht om hund: angripen av vattuskräck. Lagförsl. 236 (c. 1609). Galna hundars bett.PJBERGIUS PVetA 1763, s. 62. AUERBACH (1908).
[GALEN 1.b]
b) i vissa mer i. mindre bildl. använda uttr. (jfr 2. – särsk.
[GALEN 1.b.α]
α) (†) i uttr. ränna l. löpa l. gå l. färdas galen, ränna osv. ss. en vansinnig; äv.: bete sig tokigt, bära sig tokigt åt; äv.: vara tokig. Discentes skola .. Intet grassera (dvs. stryka omkring) om nätterna eller löpa galne. BOTVIDI Gymn. 18(1633); jfr 2 b. Om han heelt will gåå galen, så halt dig medh skääl ad mandatum principis och medh vndfongen ordre.AOXENSTIERNA Bref 4: 330 (1646). Du fälas galin: aldrig sunge du (dvs. annars sjönge du aldrig) sådana ihoplappade Wijsor. RUDBECK Atl. 3: 430 1698; lat.: Heus tu deliras). När I sen gubbar fählas galne som ynglingar, så blifven harmse.DALIN Arg. 1: nr 3, s. 3 1732; uppl. 1754: När I sen gubbar fiolla som ynglingar).
[GALEN 1.b.β]
β) (vard., föga br.) i uttr. flyga l. hoppa galen, "flyga" l. hoppa ss. en vansinnig; jfr 2 b. Flyga galen. WESTE 1507;med hänv. till rasande). KOCH Arb. 129 (1912).
[GALEN 1.b.γ]
γ) (vard.) i uttr. leva galen, bete sig ss. en vansinnig. Han lefver galen och hugger knifven i hvarenda dörr utefter hela landsvägen, när det sinnet rinner på honom. ENGSTRÖM Glasög. 111 (1911); jfr 2 b.
[GALEN 1.b.δ]
δ) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i uttr. skapa sig galen, hete sig ss. en vansinnig, bära sig åt ss. en vansinnig.Hon .. såg .. att karlen stod och skapade sig galen. WIGSTRÖM Folkd. 2: 141 (1881).
[GALEN 2]
2) (numera bl. vard.) i mer l. mindre oeg. o. överdriven anv. av 1: "stollig", "tokig", "vriden", "icke riktigt klok". The(dvs. Peder Sunnanväder och mäster Knut) then menigheman wpueckia wille emoth oss oc hade redo giordt somligha galne medh sigh. GR 3: 113 (1526). Degheligha quinnor haffua giordt mongan mnan galen. Syr. 9: 8 (Bib. 1541). Then kompanen skulle snart göra en galin (genom sitt prat). BALCK Es. 36 (1603). J giören mig galn i Hufwudet. ÖSTERLING Ter. 1: 67 (1699). "Åh! jag är galn, som icke vänder om." RUNEBERG 4: 222 (1894). Det är så man kan bli galen åt det. PI"1898, nr 271, s. 2. Är du galen, människa! Hvad menar du? NORDSTRÖM Lumps. 77 (1910). (†) I Wasbo Härad, der Allmogen gjorde sig galna och slogo Fogden ihjäl. MSTENBOCK (1711) hos LOENBOM Stenbock 2: 197. – särsk.
[GALEN 2.a]
a) oklok, dåraktig, ovis, oförnuftig; om ngt sakligt: dåraktig, "vanvettig", "vansinnig", förvänd, befängd; äv.: orimlig, absurd, barock; i n. ss. predikativ o. ss. adv.: på tok, "uppåt väggarna". Thet som galit war för werldenne, thet haffuer gudh vthwaldt. 1Kor. 1: 27 (NT 1528; Bib. 1917: dåraktigt). Hon hafuer fååt en galin sedh: / hon slåås, alt så tröyan remnar wedh. ASTEROPHERUS 57 (1609). Hvad borde nu icke Gud låta gå öfver et så oförståndigt och galet folk?BORG Luther 1: 8 (1753). Någonting galnare har man väl aldrig hört. WINGÅRD Minn. 3: 83 (1846). Ju galnare, desto bättre. VL 1897, nr 233, s. 2. Bjärta, galet lifsglada färger. FORSSLUND Djur 96 (1900). Han gick fuktiskt och levde på denna galna dröm hela hösten. SIWERTZ Sel. 1: 209 (1920). Det .. var för galet. LAGERLÖF Mårb. 202, (1922). – särsk.
[GALEN 2.a.α]
α) i numera obr. anv. (jfr γ slutet). Then aff hiertat wijs är han anammar bodhen, men then en galen munn haffuer han warder slaghen. Ordspr. 10: 8 (Bib. 1541; Bib. 1917: oförnuftiga läppar). Thenne orden (dvs. Mut. 20. 23) .. kunne göre titt samwet wilse och galit. CARL IX Bew. E 2 a (1604).
[GALEN 2.a.β]
β) i förb. med negation: (icke) oäven l. bakvänd l. "dum", (icke) illa; i sht i uttr. inte så galen. Tro mig, detta Glaset var intet så galit. DALIN Arg. 1: nr 22, s. 6 (1733). Om de visste betjena sig af .. (Lapsana) i Vermeland, der hon är ett styggt ogräs i åkrarne, vore ej galit. LINNÉ Diet. 2: 177 (c. 1750). LAGERLÖF Holg. 1: 119 (1906). – jfr O-GALEN.
[GALEN 2.a.γ]
γ) i n. ss. predikativ l. ss. adv.: högst motigt l. olyckligt, "besatt", på tok, illa. Thet ståår nu rätt bara galedt till ehuartt man sigh wender. UrkFinlÖ 1. 2: 165 (1597). Order och respext måste wara wedh melisien, annars går dhet galit til. HHXVIII. 2: 45 (1688). (Läkaren, undersökande:) Det är galet med pulsen, det är galet med färgen. HALLSTRÖM Sagodr. 112(1910). LAGERLÖF Top. 220 (1920). (†) Hwad wåller, sälja de, at alt så gali lyckas? BRENNER Dikt. 2: 47 (1714).
[GALEN 2.b]
b) oregerlig, obehärskad; stundom: rasande, våldsam, vild; äv. bildl. om sak; om person i sht i uttr. vild och galen, full och galen. Bådhe Prester och Propheter äro galne aff starkom dryck. Jes. 28: 7 (Bib. 1541). Tu äst wist galen och så full. MESSENIUS Disa 36 (1611). Blef han så will och galen, at han näppligen wiste huad han skulle taga sig före.VERELIUS Götr. 119 (1864). Stormen var ännu galnare än förut. TurÅ 1898, s. 223. Ett par gånger slog .. (lampan) sig alldeles galen, hela den torrbrända späckmassan tog eld på en gång och utvecklade ett fränt, skarpt os. Antaretic 2: 285(1904). En öbo som var full och galen. MÅNSSON Rättf. 1: 288 (1916). – särsk.
[GALEN 2.b.α]
α) (föga br.) ss. adv., närmande sig bet.: ofantligt, mycket, oerhört, "förskräckligt". ANDERSSON Terentius 17(1896). Det regnade lika galet ute på holmen som på alla andra håll. LAGERLÖF Holg. 2: 64 (1907).
[GALEN 2.b.β]
β) om djur: som gripits av vildt raseri, oregerlig, ostyrig, våldsam, obändig. Han (blev) stongat i hääl aff en galin tiwr. OPETRI Kr. 28 (c. 1540). Galne hundar få riffuit skin. SvOrds. A 8 a (1604). (Pojken) retades med dem (dvs. rävarna), så att de blevo galna av ilska. LAGERLÖF Holg. 1: 152 (1906).
[GALEN 2.c]
c) löjlig, lustig, komisk, befångd, "besatt"; om person l. sak. (Sv.) Han är alltid galen. (fr.) Il a toujours le mot pour rire.NORDFORSS (1805). Jag .. (har) berättat om Horns galna upptåg. LILJECRONA RiksdKul. 556 (1841). Galna infall. WoH (1904). Hall ä så galen, så man kan skratta sig fördärvad. ÖSTERGREN (1924). (†) lag (var) altidh gladh och hade ala ha(n)da galit til at sälja. HORN Lefv. 74 (c. 1657; rättat efter hskr.).
[GALEN 2.d]
d) dumdristig, oförvägen; i ssgrna GALENKOPP, -KÖNHET, -PANNA.
[GALEN 3]
3)
[anv. utvecklad ur 2 b]
(i vissa trakter, starkt vard.) förgrymmad, vred; ofta åtföljt av en av prep. på inledd bestämning angivande den person som är föremål för ngas vrede (jfr 4). HORN Lefv. 78 (c. 1657; rättat efter hskr.). MURBECK CatArb. 1: 813 (c. 1760). Doter och hustru blefvo galna på mig. NYBLOM Hum. 24 (1874). En gång blef pigan i huset så galen öfver att nattetid höra på detta (spökande) att (osv.). WIGSTRÖM Folkd. 2: 152 (1881).
[GALEN 4]
4) (vard.) i uttr. galen efter ngt l. ngn, som häftigt eftersträvar ngt l. ngn; i sht förr äv.: förtjust i ngt l. ngn, häftigt förälskad i ngn; galen i ngt l. ngn, förtjust i ngt l. ngn, häftigt förälskad i ngn; galen på ngt (jfr 3, begiven på ngt; i ssgr ofta i fråga om brunst l. erotisk åtrå. Han var så galin efter henne. EKEBLAD Bref 2: 377 (1663). Verlden är galen efter panaçéer. DALIN Arg. 2: 190 (1734, 1754) Jag var alldeles galen i henne. CARLÉN Förm. 1: 44 (1851). Jag är rent af galen i alla Bellinis operor. HILLMAN SdNov. 186 (1896). Han var liksom galen på äfventyr. MELIN Dikt. 2: 150(1904). jfr DANS-, KARL-, KRIGS-, MAKT-, MAN-, MANFOLKS-, MILITÄR-, TJURGALEN m. fl.
[GALEN 5]
5)
[anv. utvecklad ur 2 a]
(i sht vard.) i sht om sak, särsk. om mening l. uttalande o. d.: oriktig, orätt, felaktig; särsk. i uttr. ha (ngt) galet för sig, ngn gg ha galet, ha felaktig uppfattning, ha orätt; ss. adv.: oriktigt, orätt, felaktigt; ss. bestämning till verb betecknande rörelse äv.: vilse. Skiuta galet. Linc. Gg 3 b (1640). Så framt iag icke gali hört, / Är detta Trä från Holland fört. BRENNER Dikt. 1: 213 (1709, 1713) (Hon) tyckes .. likväl .. ej ha så galit. KNÖPPEL Mannsschol. 11 (1741).Den ena flocken är okunnig om den andras anlägningar och författningar, .. (och) gissar derom ibland rätt, oftare galit.HÖPKEN 1: 12 (c. 1752). Jag körde galet en afton, förd genom en fågels qvitter på en väg, som jag icke ämnat. ALMQVISTTreFr. 3: 161 (1849); jfr c. Jag går galet, ser jag! STURZEN-BECKER 2: 106 (1844, 1861); jfr c. Räkningen är alldeles galen. MEURMAN (1846). Då har Kristin / det galet för sig. ANDERSSON Plautus 60 (1901). LAURIN Folkl. 289 (1912,1915). – särsk.
[GALEN 5.a]
a) i numera obr. anv. Ther som Eders Kong:e M:tt icke vill verdes att tillatha her nidhre en god seriffvere, .. thå får Eders Kong:e M:tt her en stoor skade och villan och galen räkinskap. GR 27: 274 (1557). (Han) far .. galit om.. (ordets)ursprung.RUDBECK Atl. 1: 407 (1679).
[GALEN 5.b]
b) (föga br.) i moralisk mening: orätt. Valet / Emellan ondt och godt, emellan rätt och galet. WALLIN Vitt. 1: 53 (1805).
[GALEN 5.c]
c) annan (annat) än den (det) rätta l. än den (det) som åsyftats, orätt, "fel". Börja l. begynna i (förr äv. av) galen ända, förr äv. på galna ändan. Hoppa i galen tunna, se TUNNA sbst., (Begynna ngt) af galen Enda. RÅLAMB 10: Till läs. 2(1691). Vi .. väntade på någre, som ridit en gahlen vägh. HH XVIII. 4: 49 (1711). Ganska många se saken på galna sidan.DALIN Arg. 1: 86 (1733, 1754) Han begynner på galna ändan. Munt-Louis FrSpr. 277 (1739). För et (kattun-) stycke, som tryckes med galen färg, bötes (av gesällen) Tre Dal(er koppermynt). PH 5: 3538 (1753). Taga en galen bok. IHRE (1769). En kvinna, som förra söndan blifvit från predikstolen förlofvad med galen man. STRINDBERG GötR 203 (1904). HEDINTranshim. 1: 287 (1909).
– GALENSKAP , r. l. m.
[fsv. galinskaper]
[GALENSKAP.avl 1]
1) (numera i sht vard., mindre hr.; se dock slutet) till 1: vansinne, sinnessjukdom. The Danske – (hade) i fiordh icke .. kommet så vidt, bvar kongh Erich medh sin galenskap thett icke hade förorsaket. RA 2: 255 (1568); jfr 2.HAGSTRÖM IVetA 1788, s. 10. Fullt utbildad galenskap. ÖSTERGREN (1924). jfr BIND-, BRÄNNVINS-,FYLLERI-GALENSKAP. särsk. (fullt br.) till 1 a, om vattuskräck hos hundar o. vissa andra djur. (Hundens)bett är i denna grad af galenskap redan farligt. WAHRMAN Manski o. Wolstein 241 (1807). DALIN (1852) . jfrHUND-GALENSKAP.
[GALENSKAP.avl 2]
2) (numera bl. vard.) till 2.
[GALENSKAP.avl 2.a]
a) till 2 a: dårskap, oförstånd; numera i sht konkretare, särsk. om handling l. yttrande l. mening o. d. som röjer l. präglas av dårskap osv.; äv.: orimlighet, absurditet; i konkretare anv. ofta i pl. Wij predica Christum korszfestan, Iudhomen een förargilse, och Grekerne en galenskap. 1Kor. 1: 23 (NT 1526; Bib. 1917 en dårskap).Haffuer icke gudh thenne werldennes wijszheet giordt till galenscap? 1Kor. 1: 20 (NT 1526; Bib. 1917: dårskap). Jag råder dig, at du nu .. intet sätter Ulla några fiera galenskaper i hufvudet. ENVALLSSON TokrolNatt. 54 (1791). Jag ansåg ej mödan värdt, att visa dem galenskapen af denna tro. LANDELL Bligh 136 (1795). Hvad pratar du nu igen för galenskaper? CRUSENSTOLPE Mor. 6: 409 (1844); jfr b. Ett postkontor i er håla .. skulle (endast) vara en tom prydnad och en galenskap. NYBLOM Twain 2: 148 (1874). LAGERLÖF Troll 2: 23 (1921). jfr HÖGFÄRDS-, MODE-GALENSKAP.
[GALENSKAP.avl 2.b]
b) till 2 c, konkretare: lustighet, tokigt påhitt; ofta i pl. Hitta på galenskaper. Prata galenskaper.GLSILVERSTOLPE Dikt. 1: 112 (1851). Blanche slog sig ner vid klaviaturen och föredrog till enkla ackorder någon munter galenskap. STURZEN-BECKER 1: 91 (1861).
Ja, ingen människa orkar väl läsa allt det där även om det faktiskt var ganska intressant. Jag tänker att om man nu är en lidelsefull person med en stark drift av något slag är man kanhända mer benägen att begå dåraktiga och galna handlingar. Dåraktiga och galna handlingar begås för att personen ifråga drivs av en stark passion. Vilket kommer först? Vet inte, kanske är det bara en slags kombo som också uppenbarligen kan verka var och en för sig. Man kan vara passionerad utan att vara galen och säkert galen utan att vara det minsta passionerad. Låter väl rimligt.
I mitt fall är det helt klart en kombo:-)! Jag har insett att jag tillhör en passionerad sort som är lite galen. En drama queen!!! Jag bor med en som tillhör sorten "sane" rätt och slätt. Min käre man hittar oftast inte på några galenskaper och han är inte lidelsefullt passionerad så där direkt. Han är helt enkelt stabil. Passion känner han närmast för att fika med allt vad det innebär av bullar, kakor, tårtor och gott kaffe:-)! Det är väldigt skönt att bo med en sådan person:-)! Utan mig hade han förmodligen levt ett lugnt tillbakadraget liv med en kanelbulle i vardera handen. Istället bor han nu mitt i en cirkus med två ungar i vardera handen...Oftast klagar karln inte, men det kan bli lite för mycket för honom ibland tror jag. Men eftersom han är just stabil tuffar han på och kämpar i det tysta. Därför har han fått det pålitliga namnet "gamle skånken", gissa om han inte gillar det, hehe!
Stabil är inte lika med tråkig. Tvärt om, min man är rolig och han får mig ofta att skratta. Varje dag faktiskt, ibland är det med honom och ibland är det åt honom. Vi har i alla fall rätt kul allt som oftast. Ibland har vi tråkigt men allt som oftast har vi inte tid med det och det tycker jag är bra för jag ogillar skarpt att ha tråkigt även om det på något sätt är bra för kreativiteten. Jag har en driven själ och gillar tempo, action och happenings. Är det för segt brukar jag hitta på något för att ändra på det. Lite ADHD när det är som bäst!
Det är förmodligen lite jobbigt att bo med en sådan som jag, men det händer oftast något på gott och ont. Kanske är det bra att H inte hinner ägna sig för mycket åt kanelbullelivet för han är fortfarande slimmad. För min del är det också lite jobbigt att jag är som jag är eftersom jag har svårt att fixa svackorna som är kreativitetens baksida. Mina mellowperioder är ocharmiga och min sippa passivitet olidlig för alla och envar. Det går upp och ner och ner och upp och upp och ner, fram och tillbaka, hit och dit i all evighet. Så är det för alla, bara det att vissa, likt mig, gör lite större sak av det än andra.
Jag frågar mig bara var gränsen för galenskap och passion går för att jag ibland undrar om jag verkligen är vid mina sinnens fulla bruk och det stressar mig att jag inte själv vet svaret på den frågan. JOBBIGT!
Men samtidigt orkar jag inte ta för allvarligt på det hela. Jag har väl inte alla indianer i kanoten bara. Detta virr avslutar jag intellektuellt med att citera Strindberg:
Det är synd om människorna.
(Förordet till Ett drömspel).
