Igår var jag en sväng i stan med H och F för att ta fästingspruta. Det var fullt ös i city och ganska mycket folk i rörelse, ja inta jämfört med London dåra, men mycket för att vara i Stockholm by. Efter att ha lunchat med Basse på Hurry curry gick jag en snabbsväng på stan. Det är visst rea nu överallt och trots min usla pankhet kunde jag inte låta bli att snoka runt lite. Var in på H&M där klädställningarna var överbelamrade med sommarrea i glada färger. Allt såg så skräpigt och grällt ut att jag nästan mådde illa. Alla glada sommarfärger och billiga trikåplagg såg plötsligt himla trashiga ut. Det var för mycket av precis ALLT!
 |
| Full med fästingvaccin dåra. |
Kom snarast att tänka på galna färgämnen, hårt arbetande folk i tredje världen som masstillverkar dessa plagg åt oss västerlänningar. Det kändes inte alls bra och mitt shoppingsug dog i det närmaste. När jag senare fick ett nummer av Metro Mode i min hand kände jag att det fan gått för långt. Jag menar, jag gillar verkligen mode och allt det där och skulle säkert kunna shoppa ihjäl mig samtidigt som det känns sjukt otrevligt på något vis. Stackars vår planet som faller offer för modenycker och global industri. Det känns som att hela vår värld kretsar kring kläder, utseende och FASHION. OMG! Vi överöses med bilder på "kändisar" som struttar runt i lånade plagg och nyinvesterade väskor och skor och verkar inte få nog av stilikoner att se upp till. Vi lockas av förpackningar och verkar tro att vi kan köpa oss närmare ett lyckat lyxigt liv. Vi "unnar oss" än det ena och än det andra. Tidningarna är fullmatade med "plocksidor" där hela looker är kombade på lockande sätt. Det är viktigt hur vi vill framstå, vilken look och vilken stil vi har. Looken förmedlar liksom vilka vi är och vi definierar även personligheter efter yrke i denna ack så ytliga värld.
Jag kommer givetvis att läsa Metro Mode nu när jag fått den för bättre än så är jag inte. Jag kommer även att fortsätta att läsa andra modetidningar för att jag älskar det och absolut inte kommer kunna sluta. Jag har läst Vouge sedan jag var 14 år och det är en del av det jag gör. Jag är en sucker på skönhetsprodukter och gillar också det ljuva snygga livet. Jag blir lite besviken på mig själv för att jag är en mainstreamtyp! Men vem vill inte ha den perfekta sommarbrännan, frisk lyster i ansiktet, svallande hår och ett par fruktigt glossiga kyssläppar till en snygg outfit som slutar i ett par snajdiga klackar? Moi kan inte stå emot!
 |
| Drömmar om skor. |
Trots att jag fick den där obehagskänslan igår hittade jag givetvis ett par små sötnosar till skor som jag nu drömmer om och jag kom hem med en body för 79 kr just för att jag bestämde mig för att jag "förtjänade den" eftersom den i princip kostar lika mycket som två glassar som min kropp kan klara sig utan...patetiskt. Just ja, en liten ring på rean för 50 kr kom visst också med hem för att den matchar mitt lack från Chanel som jag har på mig just nu. Fyra glassar i sommar får jag alltså hoppa över nu!
 |
| Dålig karaktär, men oj vad fint det kommer att bli, förlåt planeten. |
Det är dags för mig att torpifiera mig. Mitt bästa recept är att hålla mig borta från den syndiga innerstan för gör jag det klarar jag mig fint utan shopping, då är jag den bullmamma i Westwood som jag (också) vill vara, hon som hänger runt i ett par gamla platta loafers som i princip tappat färgen. En gång på RIVIERAN 2007 var de guldiga, nu är de snarast i matt oputsat nysilver och så går dagens melodi rent generellt. Men det är ok. Får jag bara enstaka dagar av fix och en dag i klackar lite då och då räcker det för mig, då kan jag sitta på en bänk i parken och läsa modetidningar i mina bleka, snart trasig loafers. (Bortsett från att jag aldrig kommer att sitta på en bänk i en park och läsa en tidning för att jag har fullt upp med att härja efter mina fyra vilda barn).
 |
| Tillbaka i Westwood da hood, morsan som steker pannkakor och plättar. |
.jpg)
